Det 100:e Vasaloppet – en milstolpe i svensk skidhistoria

När startskottet för det hundrade Vasaloppet ekar genom Sälens skogar söndagen den 3 mars 2024, markerar det inte bara början på en tävling, utan också en hyllning till en tradition som binder samman tusentals skidåkare – med olika bakgrund och förmågor.

Vasaloppet, en ikon inom svensk längdskidåkning, firar sitt hundrade lopp den 3 mars 2024. Detta historiska evenemang är inte bara en hyllning till sporten utan också till folkhälsan och gemenskapen som Vasaloppet skapar.

Från den spektakulära starten i Sälen till målgången i Mora, har Vasaloppet en rik historik som sträcker sig tillbaka till dess första lopp 1922, inspirerat av Gustav Vasas äventyrliga flykt på skidor 1521. Sedan dess har loppet utvecklats till en årlig tradition som lockar skidåkare från hela världen, med en sträcka som har förblivit relativt oförändrad sedan 1987.

– Vår gemensamma historik är djupt rotad i passionen för längdåkning. I år firar Svenska Skidförbundet 115 år av vintersport och nu det hundrade Vasaloppet. Två monumentala milstolpar som vittnar om den outtröttliga andan och kärleken till skidåkning som genomsyrar vårt land, säger Svenska Skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde som samtidigt avslöjar att förbundet som gåva har skänkt materiel till Vasaloppsföreningen Sälen–Mora för att användas till att skapa en inspirerande snölekplats för barn och unga.

Yllekläder, träskidor och ospårat

Det första Vasaloppet, som ägde rum den 19 mars 1922, blev en milstolpe i svensk längdskidåkning. Ernst Alm, från Norsjö, endast 21 år gammal, skrev historia som den första segraren av Vasaloppet, han är fortfarande den yngste segraren. Det var en bedrift som krävde fysisk styrka och uthållighet. Förutsättningarna under de första loppen var avsevärt annorlunda jämfört med dagens tävlingar, i allt från utrustning till spårförhållanden, vilket tillför en fascinerande dimension till den tidiga tävlingens utmaningar.

På den tiden var Vasaloppets skidåkare klädda i vardagskläder, ofta i ull som både värmde och blev tunga när de blev blöta. Skidorna var av trä, utan dagens avancerade belägg och vallningstekniker, vilket krävde en helt annan teknik och styrka för att hantera de ospårade och ofta tunga snöförhållandena. Sett ur detta perspektiv visade Ernst Alm, med en imponerande tid på 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder, en otrolig fysisk och mental styrka som första segrare.

Den spartanska utrustningen och de primitiva förhållandena understryker den enorma utveckling som skett inom sporten. Från träskidor och vardagskläder till dagens högteknologiska utrustning och noggrant preparerade spår har Vasaloppet utvecklats enormt, men ändå lyckats behålla sin historiska själ.

Två legendariska segrare

Alla som deltagit i Vasaloppet har bidragit till dess stolta historia, men en person står ut som dess verkliga legendar: Nils "Mora-Nisse" Karlsson. Med sina nio segrar, fler än någon annan i loppets historia, och en otrolig följd av sju raka segrar (1945–1951) har han säkrat sin plats som en odiskutabel ikon inom svensk längdskidåkning. Även utöver Vasaloppet var "Mora-Nisse" en skidlegendar även internationellt med ett OS-guld på 50 km 1948 och ett VM-brons på samma distans 1950, samt 37 SM-guld, varav 17 individuella. Hans uthållighet och engagemang i sporten bekräftades av det faktum att han, av de 268 lopp han ställde upp i, endast bröt ett – en ungdomstävling vid 17 års ålder.

Sofia Lind, blev den första officiella damsegraren i Vasaloppet när damklassen infördes 1997​​. Sofia vann fyra gånger: 1997, 1999, 2004 och 2005 och är därmed inte bara första damvinnare utan även den dam som vunnit flest gånger.

Loppets ”hjärta och själ”

Vasaloppet är mer än bara en tävling för eliten; det är en folkfest där tusentals åkare med olika förutsättningar och mål ställer sig på startlinjen i Sälen. Dessa åkare, från motionärer till amatörer, utgör loppets hjärta och själ och visar att Vasaloppet är tillgängligt för alla som vill och har möjlighet att utmana sig själva. Vasaloppet är en starkt bidragande orsak till längdåkningens popularitet och status som motionsidrott, där gemenskap och personliga mål står i centrum.

Det är denna bredd av deltagare som speglar den verkliga andan av Vasaloppet – en firande av skidåkning, uthållighet och personliga prestationer. Betydelsen av Vasaloppet för längdåkningen som motionssport kan inte överskattas. Genom att erbjuda ett mål att sträva mot för skidåkare på alla nivåer, fungerar Vasaloppet som en kraftfull motivation för regelbunden fysisk aktivitet och träning.

I Vasaloppet är alla vinnare, oavsett om de korsar mållinjen först eller sist eller bara ställer sig på starten med intentionen att åka så bra de kan. Vasaloppet och andra motionslopp är en källa till inspiration för såväl erfarna åkare som för dem som precis har upptäckt glädjen i längdskidåkning.

Historiskt festlig inramning

Firandet av det 100:e Vasaloppet blir förstås extra speciellt med historisk atmosfär. Tal och kulning vid start och en unik minnesmedalj inspirerad av tidigare Vasaloppsmedaljer delas ut till alla som tar sig till målet i Mora. Dessutom har en extra kontroll med historiskt tema inrättats mellan Risberg och Evertsberg. Det bjuds på öppna eldar, facklor, hästar och slädar samt funktionärer i tidsenliga kläder, som tar deltagare och publik tillbaka i tiden.

Med över 1,8 miljoner deltagare sedan starten har Vasaloppet blivit en del av den svenska kulturen och en symbol för uthållighet och strävan efter personliga mål.

– Förutom alla modiga deltagare skulle jag vilja lyfta fram den otaliga skara funktionärer vars engagemang gör detta lopp möjligt att genomföra. Deras outtröttliga och ovärderliga insats är själva ryggraden i detta historiska lopp – och även i Svenska Skidförbundets föreningsverksamhet. Från tidiga morgontimmarna, i kyla och ibland under de mest utmanande väderförhållanden, välkomnar dessa hjältar varje skidåkare – med ett leende – och sprider den så kallade ”Vasaloppsandan” vidare. Så jag vill skicka ett extra tack till alla dessa hjältar, avslutar Pernilla Bonde.

Svenska Skidförbundet skickar varma gratulationer till Vasaloppsorganisationen och det hundrade loppet samt önskar alla 15 800 anmälda ett stort lycka till när de på söndag ger sig ut i spåren för att skapa nya minnen i detta historiska lopp.